Fängelseliv

En dryg vecka i frihet

Jag sitter här söndag, en dryg vecka efter att jag lämnade fängelsevärlden. Det har varit en hektisk vecka, men väldigt, väldigt rolig. Media har skrivit en hel del om mig, tyvärr inte som jag hade planerat det. Jag gav en exklusiv intervju, men den förvreds av andra medier. Men, men, så blir det ibland. Det är bara att vara pragmatisk, det jag inte kan påverka, är inget som jag ska ägna någon tankeverksamhet på.

Sammanfattning av denna vecka:

  • Minimuck från anstalten Asptuna
  • Jobbat hos Magasinet Para§raf
  • Inspelning och klippning av min, Ninas och Henkes podcast “Fängslad”
  • Träning
  • Underbara samtal med min tjej
  • Umgänge med vänner
  • Affärssamtal och möten
  • En massa privata telefonsamtal
  • Mediala framträdanden
  • Iordningställande av mitt rum
  • Ansökt om körkortstillstånd
  • Och mycket, mycket mer

 

Sitter och jobbar på redaktionen

 

Jobb med podcasten, min gode vän/podcastkollega och författarpartner Henke

 

Första gympasset. Körde tillsammans med Nina; min goda vän/podcastkollega/chef på Magasinet Para§raf

 

Enda intervjun från min minimuck

När jag gick ut genom grindarna på anstalten Asptuna i lördags (den 29/9) gav jag en intervju till reportern Christer Renlid. Han fick exklusiva rättigheter eftersom jag vet om att han har integritet. Tyvärr så tog Expressen en del av den intervjun och gjorde om till rent skräp. Nu har i alla fall originalet publicerats och den är betydligt bättre. Där finns även filmer och bilder från min minimuck. Fotografen som tog bilderna, Nina Silventoinen, var dessutom synnerligen skicklig.

EXKLUSIVT: Ricard Nilssons första intervju i frihet

 

Äntligen fri (nästan iallafall)

Jag sitter just nu i Magasinet Par§rafs lokaler och jobbar för fullt. Efter att ha lämnat anstalten Asptuna har det varit fullt upp. Har flyttat in i halvvägshuset och kommit igång med alla mina projekt. Det är artiklar och krönikor till tidningen, inspelningen och klippning av podcasten “Fängslad” som jag gör tillsammans med mina goda vänner och kollegor Henke och Nina. Dessutom har det blivit en del möten och så arbetar jag med mitt författande.

Många tycker det är stressigt att komma ut och blir överväldigade av alla intryck. Jag är precis tvärtom, jag frodas och känner inspiration. Älskar att vara igång ordentligt igen. Framtiden är här, efter 19 år i fängelse.

Läs även min krönika hos Magasinet Para§raf

Jag är fri (nästan)

Ensam

Jag är lyckligt lottad med en familj som älskar mig och mycket goda vänner som hela tiden ställer upp och gör allt för att underlätta mitt liv. Trots detta så känner jag mig ibland väldigt ensam.

 

Mycket händer i mitt liv. Just nu är jag ute på övernattningspermissioner regelbundet. Snart är det utslussning i halvvägshus, sen följer villkorlig frigivning. Jag borde vara euforisk hela tiden, men trots glädjen som självklart fyller mig, så finns där även en annan känsla, en känsla av ensamhet. Det är nämligen först nu, när friheten närmare sig som det verkligen slår mig hur lång tid jag suttit i fängelse – över 18 år, nästan hela mitt vuxna liv. Och utan att ha upplevt det själv, så kan ingen förstå hur detta känns.

 

Missförstå mig inte, jag gnäller inte och menar inte på något sätt jag är ett offer eller att det skulle vara synd om mig. Mina val i livet har medfört en lång inlåsning som konsekvens och jag är väldigt tacksam för att ha fått en andra chans. Men detta förtar inte att det är ensamt att genomleva detta utan någon som fullt ut förstår vad det innebär. Enbart en handfull personer har suttit lika länge eller längre än mig och sedan frigivits och de är inga som jag har kontakt med.

 

Jag ser naturligtvis framemot att få återgå till ett normalt liv och jag är mer än redo, ändå saknas något. Just nu behöver jag närhet och intimitet mer än någonsin. Någon att luta mig mot och bara vara. Kanske det skulle lindra känslorna av ensamhet.

Nya böcker på gång

Jag är en skrivande människa och har alltid bokprojekt på gång. Just nu författar jag på tre alster samtidigt, det gäller att hålla hjärnan igång 🙂 Ett av dessa skrivs inom ramen för en kandidatkurs i kreativt skrivande vid Luleå Tekniska Universitet. Denna kurs avslutas till sommaren, förhoppningsvis kommer manuset som blivit till få ett förlagskontrakt och ett långt liv.

Ny bok på gång

Min förra bok har blivit försenad. Det var en ny samling haikudikter (titel: Bakom den låsta celldörren), men oroa er inte den kommer. Under tiden har jag slutfört ännu en roman om det stundom hårda fängelselivet. Den har jag jobbat på inom ramen för en kandidatkurs i kreativt skrivande som jag läser vid Luleå tekniska universitet. All input från medstudenter och lärare har varit värdefull och har förbättrat mitt manus avsevärt. Nu återstår bara att hitta ett förlag.

 

Haiku om anstalten Asptuna

Asptuna anstalt.
Öppen fängelsemiljö.
Godtyckets högborg.

Asptunas problem
är många till antalet,
likt alla kåkar.

Vakters okunskap
präglar fångarnas vardag.
Leder till ilska.

Beslutsfattare
saknar fullgod utbildning.
Skapar rättsröta.

Camilla Svalstedt,
skriver falska rapporter.
Maktmissbrukare.

En specifik vakt,
är uppenbart rasistisk.
Tillåts jobba kvar.

Jag slåss för reform.
Försöker rätta felen.
Men det går långsamt.