Snart släpps min nya bok

Efter ett par fördröjningar så är det nu klart att min nästa bok “Under kriminalvårdens grönrandiga påslakan” släpps i november. Det är flera journalister som beställt recensionsexemplar vilket är väldigt glädjande. Det är alltid spännande när en ny bok kommer ut i handeln.

Äntligen!

I slutet av december 2014 skrev kriminalvårdsinspektör Magnus Widman och tf kriminalvårdsinspektör Paul Wallin varsin misskötsamhetsrapport där de påstod att jag på olika sätt gjort mig skyldig till otillåten användning av kriminalvårdens datorer. Detta medförde att jag blev avstängd från mina pågående studier under utredningstiden. I sann byråkratisk anda skyfflades ärendet mellan olika instanser inom Kriminalvården. I juli beslutade anstalten Skänninge misskötsamheten var styrkt och att jag skulle tilldelas en disciplinär varning. Problemet var bara att beslutet fattat av Hans Filipsson innehöll direkta felaktigheter, vilket jag kunde bevisa. I min begäran om omprövning påtalade jag alla falska uppgifter och den första september hävde en av Kriminalvårdens regionsjurister varningen och fann att ingen misskötsamhet kunde anses styrkt. Då började min kamp för att få börja studera igen, något som tog ytterligare 1 1/2 månad att få klart. Om en knapp vecka, på måndag den 19:e oktober, efter nästan 10 månaders frustration, blir min officiella sysselsättning återigen studier. Det går att få rätt mot Kriminalvården, bara man inte ger upp och har tålamod med den rättsliga processens seghet.

Förflyttning

Nu har jag mot min vilja flyttats från Hus F till Hus E. Anledningen är att en feg medfånge uttryckte missnöje med mig till vakterna och då även framfört förtäckta hot. En annan intagen har alltså gått till personal och klagat/ hotat eftersom han saknar kulorna att ta en diskussion med mig själv. En ynklig och patetisk jävel alltså.

Jag och min skrivmaskin

Den 21 september 2015 levererade min kontaktman en gammal skrivmaskin som anstalten lånar ut till mig för att underlätta mitt författande. Detta var något som kriminalvårdschef Joachim Danielsson ordnade, något han ska ha en elogé för. Nu kör jag alltså old school och skriver böcker på samma gammalmodiga sätt som Jan Guillou gör. Det är en grönblå skrivmaskin av märket FACIT so nu står på mitt cellskrivbord. Ett hederligt färgband matas sakta fram allteftersom bokstäverna slås på plats. Ingen elektricitet krävs. Välkommen till en tid innan datorernas intåg.

16 år i fängelse

Idag är det 16 år sedan jag häktades. 16 år inlåst. 16 år fördelat på häktena i Helsingborg, Trelleborg och Karlskrona samt anstalterna Kumla, Hall, Tidaholm, Kirseberg och Skänninge. Över 40 % av mitt liv har spenderats i fängelse, avskärmad från det vanliga livet. Jag började mitt straff som 23-åring och är idag 39 och hoppas på att slutet närmar sig. Mycket har förändrats, inte minst jag själv. Är mognare, lugnare och längtar efter de enkla sakerna i livet, som att kunna ta en kvällspromenad med någon jag älskar.

Glädjestunder

Pratade med syrran idag, min älskade systerson tog luren och ville hälsa på sin morbror för att berätta om sin senaste leksak. Min söta lilla systerdotter hördes i bakgrunden. Hon är på väg att börja prata. Dessa samtal påminner mig om att livet är något oerhört värdefullt och att inget är viktigare än familjen.

Psykiskt sjuka i fängelse

Igår begärde en psykiskt sjuk äldre medfånge självisolering. Ända sedan psykvårdsreformen så har personer som egentligen behöver rättspsykiatrisk vård dömts till fängelse. Gång på gång träffar jag på interner som inte skall sitta på anstalt eftersom kriminalvården inte kan de dem den vård de behöver. Gång på gång hamnar dessa intagna i konflikt med andra på avdelningen och flyttas till isoleringen i väntan på en ny placering. Kriminalvården misslyckas kapitalt med att ta hand om dem med grava psykiska besvär.

Oskyldigt dömd, del 1

Under åren har många medfångar hävdat sin oskuld, de allra flesta ljuger. Ibland har jag dock tagit mig tid att sätta mig in närmare i någons ärende. Personligen är jag övertygad om att det sitter ett flertal oskyldigt dömda i svenska fängelser. I en del fall har de hunnit friges.

Som journalist, författare och jurist har jag nyligen börjat engagera mig i ett ärende där brottsoffret numera har tagit tillbaka alla anklagelser och arbetar aktivt för att den dömde gärningsmannen, Robert Fyrlöv, ska få upprättelse. Där finns dessutom konkret bevisning som visar på att ett justitiemord sannolikt begåtts. Den dömdes romerska ursprung har troligen även spelat en roll. Jag kommer att återkomma till detta fall här på min blogg och även i krönikor samt artiklar hos olika tidningar.

 

Idiotin fortsätter – ännu ett telefontillstånd har återkallats

I torsdags delgavs jag ett beslut om att Anstalten Skänninge återkallat ytterligare ett av mina beviljade telefontillstånd pga otillåten manipulering/ vidarekoppling. Denna gång var det till en tjej som betyder mycket för mig. Jag insåg inte hur mycket hon betydde innan möjligheten togs bort. Jag är alltså riktigt förbannad. Hon har kontaktat Telia och fått skriftlig bekräftelse på att inga vidarekopplingar har skett. I meddelandet fastställdes även att det är ett analogt abonnemang, vilket betyder att det inte ens går att vidarekoppla inom kriminalvårdens INTIK-system som alla fångar ringer igenom. Någonting är alltså allvarligt fel, ändå hävdar kriminalvården att INTIK-systemet aldrig registrerar något som inte har hänt. Arrogansen spär på min irritation, samtidigt som den kommer att göra tillfredsställelsen så mycket större när jag överklagar och vinner.